Mjukt som smör!

Brötas bakben har ju spökat den senaste tiden så jag har inte tränat henne på ett tag, utan försökt hitta hjälp. För två veckor sedan hittade vi äntligen rätt och Bröta fick hjälp och jag fick massage och stretch-övningar med mig hem. Jag har knådat onda muskler och i mitten av förra veckan släppte det äntligen så pass mycket att Bröta kunde slappna av under massagen. Nu är det en lugn och försiktig igångsättning som gäller.

Idag skrittade jag andra passet och det var helt ljuvligt. När Bröta har ont varken vill eller kan hon böja sig och bära ordentligt (höger bak ”släpade” efter lite som ytterben, fungerade lite bättre som inner bakben). Det är ju förstås inte det minsta konstigt. Men idag var det som att forma mjukt smör med min sits. Det var bara mjukt och eftergivet överallt. Hon följde min sits perfekt! Ja så bra följde hon min sits att jag blev extremt medveten om när jag satt och tjuvhöll och spände mina egna muskler felaktigt. Hon följde förstås det felaktiga också. Det var en stund under passet när jag bad henne hjälpa mig för nu var det svårt och då insåg jag att jag satt och spände mig själv, lyckades slappna av och sitta med i rörelsen och då följde Bröta genast med. Vi jobbade med öppna och sluta på både böjt och rakt spår och fokuserade på att hålla linjen och att rida för sitsen, och rama in hästen med mina ben. Bara basic alltså, böjning, böstkorgsrotation, ha hästen mitt mellan hjälperna.

Jag har ju jobbat rätt intensivt med min sits tillsammans med Mira och det har verkligen betalat sig! Bröta är ju ännu känsligare och mer utbildad än Mira så hon följer direkt, och speciellt nu när hennes egna spänningar i kroppen släpper. Ibland är det bara så extra underbart att sitta på en häst! Vilka lärare jag har, mina hästar lär mig så oerhört mycket!