Alla drömmer vi om en häst som kliver framåt med stora, luftiga kliv. Som rundar ryggen och söker fram och ner. Men hur gör vi för att nå dit?
Det finns olika vägar att få en framåt häst, även inom den akademiska ridkonsten. Jag har ridit AR-lektion på en panikslagen Bröta som bara sprang och sprang och ändå fått höra att hon inte gick framåt. Denna väg valde jag att inte utforska vidare då jag anser att panik inte är ett mentalt tillstånd som främjar inlärning.
Tillsammans med Celina Harich har jag utforskat en annan väg, där vi tar kontroll över bakbenen och skickar dem fram till tyngdpunkten så att de börjar bära. Detta är definitionen av en framåt häst. Den bär alltså med bakbenen, som kliver fram till tyngdpunkten.
Genom att placera bakbenen under tyngdpunkten fick jag hennes kropp att arbeta som den skulle, och genom att placera hennes kropp kom jag åt hennes sinne.
På en superstressad Bröta (japp, det är min lilla syster yster det!) satt jag och fick börja jobba inner bakben. Jag placerade inner bakben på en referenslinje och jobbade med öppnan. När det inre bakbenet var på plats började jag jobba det yttre bakbenet med hjälp av slutan. Hela tiden behövde jag ha koll på min referenslinje så att jag inte avvek från den. Eller nåja, jag lyckades väl sådär, men jag försökte iallafall att inte avvika för mycket från linjen. Sedan växlade jag mellan öppnan och slutan. Genom att placera bakbenen under tyngdpunkten fick jag hennes kropp att arbeta som den skulle, och genom att placera hennes kropp kom jag åt hennes sinne. Hon blev lugn och mer och mer avslappnad. Det är precis så jag vill ha en lektion eller träningspass. Mer och mer avslappning och lugn ju längre tiden går.
Hur fungerar detta på en sävligare häst då? Ja det är precis vad jag funderat på lite extra de senaste dagarna när jag har jobbat Mira, som en betydligt lugnare häst än Bröta. Mira och jag har jobbat med trav och galopp. Efter galoppen har traven varit springing och hon har sänkt ryggen, höjt huvudet och helt enkelt sprungit. Jag försökte åtgärda det genom att be om böjning och placera bogarna men insåg att det var fel väg att gå. Det blev bara en massa tygelridning! Jag försökte alltså att rida framifrån och bak men det fungerade inte, och självklart då vara att rida bakifrån och fram. Jag placerade Mira i en öppna-rörelse och fick koll på inner bakben på min referenslinje. Därefter placerade jag bogarna framför bakbenen och till slut, fortfarande i öppna, bad jag att även ytter bakben skulle kliva in till tyngdpunkten. Det ledde till en böjd häst, rundad rygg och sökning fram och ner. Avslappning och mjuk fin trav! (Givetvis går det bra att få tag på ytter bakben via slutan också, det är lite enklare.)
Men hur går det då med en sävlig häst innan man fått energi från galoppen? Jo även där placerar jag inner bakben på en referenslinje och ber om öppna, placerar bogarna framför bakbenen och smyger sedan över till slutan får att få tag på ytter bakben. Sedan växlar jag mellan öppna och sluta så fort jag känner att ett bakben “drar efter”, för att få tillbaka aktiviteten och bärigheten.
Kontentan av det hela: Se till att få mer avslappning och lugn ju längre passet lider. Blir det mer och mer stress, stanna upp ett tag och fundera över hur du ska bryta mönstret. Du kan nå sinnet via kroppen genom att placera bakbenen in under tyngdpunkten, och givetvis om du har tillgång till sinnet på en gång så är det därigenom lättare att placera kroppen.