Kategori: Okategoriserade

Du har väl inte missat senaste numret av Hippson (nr 3/2020)? Där är jag med och berättar om hur du kan träna från marken för att kunna sitt ner i traven.

Detta är ett ämne som är kontroversiellt, och det finns ofta starka åsikter. Man kan höra alltifrån att det är oerhört oansvarigt och att man utsätter sitt barn för en enorm risk till att man mår bra av fysisk aktivitet och att det bara är att fortsätta rida.

Jag är nu i slutet av min andra graviditet och har under båda graviditeter fortsatt rida hela vägen. Dock tränar jag enbart mina egna hästar som jag känner väl. Visst finns det en risk att trilla av, men den är inte större nu än vad den normalt är. Jag känner mig helt trygg i mitt beslut att rida och jag mår väldigt bra av det. Första graviditeten hade jag en hel del foglossningsproblem men fortsatte ändå rida eftersom det rent mentalt var viktigt för mig. Jag mådde helt enkelt psykiskt väldigt bra och jag behövde verkligen ridningen och hästarna. Denna andra graviditet har jag inte haft några större bäckenproblem och ridningen har gått fint. Min kunskap och kroppen, bäckenet och andningens betydelse är ju enormt mycket större nu än vad den var första graviditeten, och min kropp är betydligt mer symmetrisk. Franklinutbildningen har verkligen gjort enorm skillnad! Nu de sista veckorna tar jag det dock väldigt lugnt. Känner efter vad jag klarar av och rider inte varje dag. Det går ju fint att träna hästarna från marken också.

Vad man dock får tänka på när man rider gravid är att en stor mage och all extra tyngd påverkar en som ryttare, och det i sin tur påverkar såklart hästen. Det blir en annan balans och man får vara uppmärksam på vad man orkar och klarar av. Fördelen är ju förstås att detta är en relativ långsam process, så man hinner anpassa sig. Jag försöker fokusera extra mycket på min egen kropp, att hitta en lugn andning och en stabil kärna som tillåter rörlighet där det behövs.

…det är förstås ditt eget val att välja om du vill rida eller inte…

Mitt råd till dig som är gravid och vill eller funderar på att rida är att känna efter och göra som du vill. Känner du dig trygg med hästen? Är magen stor, otymplig och i vägen? Kan du rent fysiskt klättra upp på hästen eller inte? Mår du bra av ridningen eller inte? Detta är frågor som bara du kan svara på och det är förstås ditt eget val att välja om du vill rida eller inte, eller hur intensivt du vill rida. Ingen annan har rätt att bestämma detta åt dig!

Stilla händer och mjuka fjädrande armar – det vill vi väl alla ha på hästen? Hur gör vi då?

För att kunna ha avslappnade, följsamma armar på hästen krävs att du har en stabil kärna. Om du inte kan stabilisera dig i bålen så kommer inga övningar i världen hjälpa dig till mjuka, avspända och stilla armar (eller skänklar för den delen), utan armar och händer kommer att flaxa runt helt beroende på din balans och vartåt bålen för tillfället är på väg. Först bål – sedan armar och skänklar.  Men nu antar vi att du har en ok bål och att du ändå har problem med axlarna – vad gör du då?

Det finns förstås övningar med Franklinbollar men nu skulle jag vilja slå ett slag för Franklinbanden. De är elastiska band och det är speciellt bra för hand/arm/axel-övningar då bandets elasticitet hjälper dig att hitta dina armars elasticitet, och ge dig en mjuk, fjädrande kontakt med hästens mun. Vid handproblem är det i regel axlarna som är låsta, vilket i sin tur gör att armar och händer låses. Ofta dras axlarna fram och vi blir långa på baksidan och korta på framsidan. Franklinbanden hjälper till att släppa på spänningar och öppna upp framsidan och göra den stor. Axlarna får då möjlighet att sjunka bak och ner, till en mer naturlig position. När axlarna hamnar på plats faller i regel resten av armarna och händerna också på plats. Då kan man uppleva en stilla, fjädrande hand, som kommer av ett fjädrande axelparti. Din häst kommer att tacka dig!