Category: Okategoriserade

Sorry, this entry is only available in Svenska. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.

Last weekend I was on a clinic at Celina Harich´s place with Bröta and it was super good. Since then I have been unwell but now the light and energies have returned and today I was riding in a t-shirt for the first time of the year! Both horses did excellent today, when practising on the things learnt on the weekend clinic. Here is as promised longer report on the material from the weekend clinic.

I have started working Bröta in canter at home. This is a big issue for us and although the canter has improved and is getting calmer and rounder, we are losing our softness. This also severely affects the walk and trot. Hence, the focus of the clinic was on how to proceed with canter but retain our softness.

First and major issue was to regain our softness. We were basically fighting each other and I lost my line so we were falling in and out, Bröta lost her balance and was just going against all aids. I started simple, finding a circle and tried to be as strict as possible with keeping the line. From the line I was using my inside aids, legs and reins, and increasing the circle in shoulder in, asking if Bröta could release the inside shoulder. I collected and asked for school-walk, to help her find her balance inbetween the aids. Then I was sliding over to quarter in and decreasing the circle. The lack of softness was very visible in the quarter in and the inside hindleg was not doing its job properly. At home I have tried to correct this by asking for more energy in the inside hindleg by using my lower inside leg. However, Celina informed me the problem was a lack of chest rotation and my inside lower leg was actually making things worse, preventing the inner hindleg from coming forward. Instead I should slide over on the inside upper leg more when going to quarter in and ask for chest rotation with my upper leg. That worked so much better and we got more softness!

When starting to trot, I first collected to school walk. School walk is very collected walk and it is getting more diagonal and two beated, compared to the free walk with is four beat. From this collection it is quite easy to change the swing in the back, from walk to trot. From collected walk to collected trot there is not a big difference, it is just the swing, and then there are not as many parameters to consider in the transition. This can make it easier for clean, nice transitions. It is just the same but in reverse order when changing from trot to walk, change the swing in the back to the walk-swing.

After canter it is important to go back to a relaxed phase before doing anything else again. I was really struggling with this as Bröta gets so stressed after canter. But I need to use her energy for collection, either in school walk or towards piaffe in the trot. And seriously, make sure to regain the softness after each canter! This is an important lesson for me!

In the second lesson we continued working of softness and movability around my seat. We were working both on circle and straight lines with shoulder in and quarter in. I moved her one step shoulder in, then I asked for the shoulder to come in even more, take it out one step, sliding over to quarter in (making sure to use the inside upper leg and my own seat swing), asking for more quarter in and less quarter in. All the time we focussed on being able to move around my seat. I worked on feeling the trot and the canter in the walk in shoulder in and quarter in. I can feel the trot quite well in walk but feeling the canter is far more difficult for me. I need more practice on this one.

The last lesson we focussed very much on collection. I started in the schooled halt and I was working on shoulder in and quarter in. Then we added the renvers and the pirouette in the shooled halt . Never tried that before but it worked out very well with guidance from Celina. From the schooled halt I asked for a collected shoulder in or quarter in in walk. The moment Bröta got off balance I stopped, asked for the schooled halt again and placing her in between the aids and then asked for more collected walk. I was working on the chest rotation by using my inside upper leg and the swing in my seat. After having stopped the moment we were out of balance, then I could change into doing three quarters of a halt or half halts to regain balance and placing Bröta between the aids. I was using the swing and extra collection for transitions walk-trot-walk and then focussed on swinging the inner hindleg.

Even if we didn’t do too much canter, I got some tips for future work. I need to ask for it from a collected quarter in, preferably from walk, and start the canter from my outside shoulder. Afterwards I need to go down to walk again and get softness and relaxation. I need to use her energy for collection, to make those hindlegs work!

Sorry, this entry is only available in Svenska. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.

Jo tack, nu är jag hoppfull igen! Den som följt med ett tag vet ju att Bröta och jag har jätteproblem med galoppen. Jag vet inte hur många gånger jag börjat jobba med galoppen bara för att ganska snart sluta igen. Det har funnits en hastighet och den är fett ös medvetslös! Nu tänker jag dock inte ge upp utan nu ska jag fortsätta galoppera!

Lite bakgrund: Bröta är en kallblodstravardam med MYCKET temperament och en väldigt extrovert personlighet. Hon är aldrig travtränad men blir väldigt lätt stressad, speciellt när det blir lite högre hastighet. När vi började med traven var det även då fett ös medvetslös i början, svårt för att få stopp på henne och framför allt svårt att få henne lugn efteråt. Det var mycket stress! När jag köpte Bröta kunde jag inte så mycket och jag jagade på henne för det var enda sättet jag kunde för att få fram henne i galopp. Nu vet jag förstås att det inte är det bästa sättet men jag kunde inget annat. Det blev som det blev och jag fick en häst som sköt iväg som en kanonkula så fort det var tanke på galopp. Det har jag fått äta upp många gånger…

Aldrig mer att jag inte kommer börja galoppera en häst relativt tidigt i utbildningen!

En klar nackdel med akademisk ridkonst är ju också att attityden lite är att man ska vänta med galoppen tills hästen är stark nog att samla sig ordentligt. Ja, jag tänkte precis så. Jag tänkte att om jag bara lyckades stärka Bröta lite mer, få lite mer muskler, så skulle galoppen lösa sig av sig själv. Men se, det är så att det du aldrig tränar på blir du heller aldrig bra på! Dessutom är det mer ett mentalt problem att galoppera än ett fysiskt problem.  Aldrig mer att jag inte kommer börja galoppera en häst relativt tidigt i utbildningen! Det behöver verkligen inte vara en “perfekt” galopp, men hästen ska vänja sig vid att galopp är en naturlig del av träningen, liksom trav och skritt.

Nåja, nu till Brötas och min galoppträning. Jag har galopperat uppsuttet ett antal veckor nu och ibland går det hyfsat och ibland är det bara snabbt och springit. Speciellt efter galoppen blir det ofta en flängtrav och stress som heter duga! Det blir ju inte ett dugg bättre av att jag inte har en galoppsits eftersom jag inte har galopperat ordentligt på länge. Jag tappar balansen när hon springer iväg och det gör förstås inte det lättare för Bröta. Igår jobbade jag dock med galoppen från marken och det gjorde jätteskillnad! Jag började i groundwork-position och bad om en jättesamlad trav. Därefter släppte jag ut Bröta på en longervolt, fortfarande i samlad trav och bad om en galoppfattning. Direkt efter fattningen saktade jag av, halade in hästen till groundwork-position och bad om en jättesamlad trav igen. Bröta springer inte på mig utan bara genom att jag går framför henne så saktar hon av och jag kan arbeta in bakbenen till tyngdpunkten och då rinner stressen bort. Jag upprepade detta några gånger och sedan kunde jag låta henne gå kvar ute på longervolten. Jag var på med spöet på bakdelen och höll travtakten, och dessutom höll jag takten muntligt också. Högt sa jag takt-takt-takt i takt med traven. Att jag högt säger takten hjälper även mig själv att hålla den. Efter några flängtrav-steg efter avsaktningen hittade hon in i takten eftersom jag var så tydlig med den. I slutet av passet saktade hon dessutom av till en lugn trav direkt efter galoppavsaktningen utan att jag ens behövde be om det! Underbart! Dessutom blev det riktiga fattningar, hopp in i galopp och inte bara spring in i galopp. Så underbart! Så stolt jag var över lilla Bröta, och även över mig själv! Jag har klurat och funderat på bästa sätt att jobba med galoppen och jag har så lite erfarenhet av det att jag egentligen famlar lite i mörkret. Man får vara sin egen detektiv och klura på problemen! Men det här är definitivt en väg att fortsätta på! Nu ska jag i en vecka bara träna från marken och befästa lugnet under och efter galoppen och sedan ska jag sitta upp igen och se hur vi går vidare därifrån.

Sorry, this entry is only available in Svenska. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.

Du jobbar i stillastående och hästen står där verkligen helt stilla. Stilla som en vägg… gjord av tjock betong… väl förankrad i marken. Det går faktiskt inte att flytta hästen alls, inte på något sätt. Känns det igen? Det här hände under en lektion idag och nu ska jag berätta om vår lösning. Kanske är det även lösningen på ditt problem?

Det var ett halt och isigt underlag så lektionen blev stillastående och vi jobbade med att sänka huvudet. Vi vill att hästen sänker huvudet så långt ner att underhalsen släpper och blir lös och ledig. Dessutom vill vi att hästen tar fram nosen så att den öppnar upp i området mellan underkäke och atlaskotans vinge, så att vi så småningom även kan be om ställning. Mer om detta kan du läsa om i AR-skolan, under Ställning och böjning.

I början gick det fint att ta ner huvudet men efter en liten stund blev hästen stel som en stenstod och det gick inte alls att locka ner huvudet. Visst, det är möjligt att dra ner huvudet med våld men det föder bara motstånd och en sådan relation vill vi inte ha. Vi vill att hästen ger oss sitt huvud och att vi varsamt tar hand om den gåvan. Mjukt och fint är ledordet! Men vad gör man då när hästen står där som en stenstod och ingenting händer? Frågan att fundera på är varför inget händer? I många fall, liksom i det här fallet, berodde det på att hästen försvunnit iväg mentalt. Kanske är man själv inte helt närvarande, man har “tjatat” en övning för länge, det händer något en bit bort? Ja det kan finns många orsaker till varför hästen försvinner iväg mentalt men vårt jobb är att få den med oss igen.

…vi kan nog enas om att för att få till en bra träning så behöver både häst och människa vara närvarande?

För att få tillbaka hästen mentalt började vi under dagens lektionen med viktförskjutningar av bogen. Det går även bra att flytta hästen några steg framåt eller bakåt om det passar bättre. Ledordet för övningen är mjukt och fint och vi bad hästen att stå och “vagga” med oss, från sida till sida. I vaggningen brydde vi oss inte det minsta om att sänka huvudet utan det fick vara där hästen ville ha det. Först när hästen var mentalt med oss bad vi den att sänka huvudet och ta fram  nosen och då det gick hur bra som helst. Så fort hästen försvann iväg mentalt gick det inte alls att be den sänka huvudet. Det var så extremt tydligt i blicken på hästen när den var med oss och när den försvann iväg mentalt. Men vi kan nog enas om att för att få till en bra träning så behöver både häst och människa vara närvarande?