Sorry, this entry is only available in Svenska. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.
När vi börjar träna akademisk ridkonst blir det lätt fokus på ett bakben i taget. I öppnan fokuserar vi på det inre bakbenet och i slutan fokuserar vi på det yttre bakbenet. För att verkligen få kvalitet i våra rörelser så måste vi dock få med båda bakbenen. Det är som Celina Harich så ofta har sagt; “You can’t chop up the horse like a salami”!
Jag har jobbat väldigt mycket på senaste tiden med att hålla min linje och placera hästarna precis mitt på min referenslinje. När man har referenslinjen väldigt tydlig för sig är det också lättare att känna om någon del av hästen faller ifrån och måste plockas tillbaka in på linjen. När hästen inte går i form så beror det i regel på att något av bakbenen inte gör sitt jobb. Symptomen kan visserligen vara att hästen blir tung i handen, faller på en bog, rätar ut sig osv, men själva grundorsaken sitter oftast i bakbenen, i motorn. För att korrigera behöver vi alltså åtgärda grundorsaken, bakbenen, och inte symptomen!
När vi går vidare i vår utbildning måste vi dock så småningom försöka scanna av hela hästen, och sätta ihop alla små korvskivor till en hel korv.
Vad Celina menar med att inte hacka upp hästen som en salami, är att vi hela tiden måste se hästen som en helhet. När vi lär oss har vi dock inte den förmågan och om vi t.ex. håller på att lära oss att se eller känna hur den inre höften går fram och ned så kan vi bara fokusera på detta och resten av hästen “finns inte”. Vi har då hackat upp hästen i små bitar och ser för tillfället bara den lilla salamiskivan “inner höft”. När vi går vidare i vår utbildning måste vi dock så småningom försöka scanna av hela hästen, och sätta ihop alla små korvskivor till en hel korv.
Det blir ju lätt fokus på inner bakben och man ska följa med fram och ned med sin egen höft, vilket gör det lätt att sitta över och helt enkelt sitta tyngre på hästens insida. Dock vill vi endast sänka höften, men fördela vikten jämnt på båda sidor i sadeln, och alltså sitta lika mycket på båda bakbenen. Om du inte sitter jämnt i sadeln är det svårare att känna att även ytter bakben trampar på och arbetar och det kan lätt släpa efter lite. Båda bakbenen behövs i både öppna och sluta även om man fokuserar mer på det ena benet! Sitta alltså jämnt över hästen och känna båda bakbenen under dig! Du vill känna att båda bakben är lika “mjuka” att sitta på. Känns ett bakben stötigare så jobbar det troligen inte ordentligt och kan behöva en liten impuls att ta i. Hanna Engström har en fin visualisering för bakbenen och det är att de ska kännas som smält choklad, mjuka och härliga.