Igår fortsatte arbetet med att sätta igång hästarna och det gick ännu bättre än första dagen. Det var mjukt, lugnt och avslappnat. Jag känner att vi är inne i en riktigt bra period. Hela livet är i harmoni, känns det som.
Hästarna är riktigt sugna på att jobba och kommer farande i hagen så fort jag kallar på dem. Jag hade gjort lite bäckenklocka-övningar innan och det verkade ha gett effekt. Det är så häftigt när man kan placera hästen precis mitt under en och man bara glider fram i en fin harmoni. När man känner så fort någon del börjar flyta ut och kan plocka in den innan man tappat allt. Nu är ju inte allt guld och gröna skogar hela tiden men då får man bara mjukt sitta kvar och be om att hästen kommer tillbaka under en. Här har jag själv haft stora problem med att jag vill ha allt perfekt och jag vill ha det genast, helst för en liten stund sedan. Men nu kan jag verkligen hitta lugnet inom mig själv och ge hästarna lite tid att hitta rätt i sina kroppar oackså. Vi jobbar på att förlänga stunderna av harmoni och mjukhet och jag överlämnar nu ett stort ansvar åt hästarna att själva komma till ro och hitta sina rörelser. Jag har helt enkelt tagit för stort ansvar tidigare och tyckt att jag har allt ansvar för att träningen ska fungera. Jag tänker att det där med ansvarsfördelningen varierar över tiden, men just nu känns det väldigt skönt att bara släppa kontrollen och känna hur hästarna växer med sina uppgifter. Hästarna säger ”ja tack” för de är verkligen jobbsugna och vill gärna fortsätta när jag säger att det räcker för dagen. Tänk så många underbara stunder dessa fantastiska djur kan skänka en!
