När vi börjar arbeta mer aktivt med hästens form ber vi även hästen att bära mer vikt på bakbenen. Detta gör vi genom att jobba med skolorna, öppna och sluta. I öppnan aktiverar vi inner bakben mer aktivt och i slutan lägger vi till det yttre bakbenet.
Dessa rörelser som vi nu har gjort, öka och minska volten, påminner om små öppnor och slutor. Öppnor och slutor kallas skolor, då de används för att skola hästens bakben. Med det menas att hästen lär sig att bära upp mer vikt med bakbenen. När vi ökar volten jobbar vi mer aktivt med hästens inner bakben och när vi minskar volten jobbar vi mer aktivt med hästens ytter bakben. Ibland pratar man om att hästen har fyra bakben och då menar man helt enkelt hästens vänstra respektive högra bakben som inner och ytter bakben.
Ibland pratar man om att hästen har fyra bakben…
En vacker dag när det fungerar fint att öka och minska volten så beslutar vi oss för att öka volten men stanna kvar på vårt voltspår. Vi ökar alltså inte volten i en spiral utan blir kvar där vi är, med hästen ställd och böjd. Hästen vet ju precis vad vi frågar efter då den lärt sig vårt kroppsspråk och våra hjälper så den kommer att flytta bakdelen utåt och vips så har vi gjort vår första öppna. Likadant gör vi vår första sluta den dag då vi bestämmer oss för att minska volten men blir kvar på vårt voltspår. En öppna är alltså när hästen, i böjning, tar bakdelen utanför spåret och en sluta är när hästen i böjning tar bakdelen in från spåret.
Anledningen till att vi vill göra öppnor och slutor är just för att de lär hästen att börja bära vikt på bakbenen. Eftersom hästen rent anatomiskt har raka framben men en massa vinklar i bakbenen så är bakbenen bättre lämpade att bära upp både häst och ryttare. Vi vill få hästens bakben att börja fjädra (vinkla lederna) så att de tar upp stötarna när hästen rör sig. Bakbenen ska tränas och bli starka så att de orkar lyfta upp både den tunga bröstkorgen och så småningom även ryttarens vikt. Om hästen inte bär med bakbenen så kommer den ta emot ryttarens vikt i de stumma frambenen som inte kan fjädra, och därmed blir det hårda stötar i varje steg. Då ökar förstås risken för skador.
Anledningen till att vi vill göra öppnor och slutor är just för att de lär hästen att börja bära vikt på bakbenen.
När vi nu har kommit så långt i groundwork att vi kan be om ställning och böjning, öka och minska volten, göra öppnor och slutor och flytta bakdel och framdel både ut och in så har vi alla verktyg vi behöver för att forma hästen och bygga upp den rent fysiskt. I den bästa av världar är hästen konstant mjuk och lösgjord, men i verkligheten så är det inte alltid så, utan vi behöver jobba med form och lösgjordhet. Om jag ber hästen gå böjd rakt fram på spåret och hästen i själva verket flyttar ut bakdelen måste jag be den att flytta in den igen så att den följer sina egna järnvägsskenor på volten. Ber jag om en öppna så måste jag flytta ut bakdelen och ber jag om en sluta så flyttar jag in bakdelen. Kanske hänger hästen på ena bogen och då måste jag kunna flytta hästen bort från bogen. Vill vill placera hästen mitt emellan hjälperna, i den ram, eller form, som hästen bör ha. Du kan börja titta på hovarnas placering. Går alla fyra hovar åt samma håll? I öppna är de lite utåtriktade och i slutan är de inåtriktade. Om någon hov försvinner fråm ramen så be det benet att flytta sig så att det återigen hamnar inom den ram som hästen bör ha.
Kom ihåg
- I öppnan går bakdelen utanför spåret.
- I slutan går bakdelen innanför spåret.
- Böjd rakt fram ligger mitt emellan öppnan och slutan.
- Placera hästen mitt emellan hjälperna, i den ram hästen bör ha.